Paddla Piteälven

Om äventyret

I Piteälven finns 24 forsar och den går delvis genom obefolkade områden. Jag och Carina ville lära oss forspaddla och även att fiska, och framförallt ha ett vad vi trodde ganska stillsamt och vackert äventyr, bara för vår egen del, att njuta utav. Vi gick en forspaddlingskurs, övade oss att fiska, packade allt vi behövde och så fick min syster skjutsa upp oss till de två norska sjöarna vi först behövde paddla över för att sedan kunna sjösätta kajakerna i Piteälven.

Övervinna rädsla

Jag var rädd för att kastas runt i forsar, framförallt att inte begripa att vi var på väg in i en, sugas med, och för sent inse att det var en fors vi inte klarade av att paddla . Jag tyckte att de var både obehagligt och skönt att vi skulle vara helt utelämnade till oss själva, då det inte är någon täckning under den första delen och det skulle vara svårt att få hjälp om vi hamnade i nödläge. Vi lärde oss lite om forspaddling och tänkte att vi skulle vara noga med rekognosceringen och hellre lina kajakerna förbi en fors för mycket än ta onödiga risker.

Resultat

När vi hade fyra kilometer kvar till de två sjöarna täcktes vägen av meterdjup snö. Vi anade oråd och promenerade den sista biten. När vi kom fram till sjöarna var de täckta av is. En liten kant av vatten fanns runtom, det var allt. Torrdräkterna låg hemma. Vi hade ingen chans att få hjälp om vi skulle trilla i det iskalla vattnet. Det hade regnat i två veckor och alla forsar var mycket större och längre än normalt. Vi vände och åkte till Haparanda och paddlade därifrån längs kusten till Piteå igen. Lärdomen blev att så här slarvigt får vi inte förbereda oss om vi på allvar ska klara det vi bestämt oss för. Lärdomen blev även att ibland är det klokt att avbryta planerna. Jag tror inte vi hade haft ett roligt äventyr, om vi ens hade kommit hem igen.