
När jag gick lågstadiet skrev jag min första bok – den handlade om Dracula och hans nio syskon som samtliga hette Dracula. Ett bloddrypande verk!
Nu med Iranlöpningen har skrivandet nått helt andra dimensioner. Jag skrev en bok om mental inställning efter jag satt mitt 48-timmarsvärldsrekord på löpband, tanken med den boken var, förutom att ge en guide till mental inställning, att öva inför nästa bok som jag trodde skulle bli större och mer komplex – den om Iranlöpningen.
Nu skriver jag och Desirée boken om löpningen och det är bland det underbaraste jag gör. Jag älskar våra timmar på café Ritorno där vi sitter och utformar texten. Det är gulddagar. När vi skrev kontraktet med Wahlström och Widstrand fattade jag först inte vad det var jag sålde till dem, tillslut förstod jag att det jag sålde var rätten att ge ut texten i bokformat. Det tog mig också ett tag att inse att det kontraktet gällde bara utgivning i Sverige. Nu har jag lärt mig att det finns bolag som köper rättigheterna att ge ut boken i andra länder, jag och Desirée äger texten och vi kan sälja rätten att ge ut texten i bokformat i andra länder till sådana bolag. Jag har också lärt mig att rätten att ge ut texten i bokformat säljs beroende på språkområde och inte baserat på land, som jag trodde. Jag har lärt mig att det finns något som heter ”Narrative non-fiction” och att det tydligen är det jag och Desirée skriver. Två bolag har hört av sig för att ge ut boken utomlands, och min fråga blir – hur vet jag vilket som är bäst? Med bäst menar jag – vilket bolag åstadkommer bäst spridning av boken? Syftet med Iranlöpninge var att påverka världen och ju fler som läser boken desto större påverkan blir det. De båda bolagen som är intresserade har olika relationer med olika förlag i andra länder, de är verksamma i olika länder. Var finns de läsare som vill läsa vår bok? Jag vet inte. Jag vet att människor från 23 länder sponsrade skapandet av dokumentären och jag vet vilka länder de är. Jag kommer också veta i vilka länder dokumentären kommer visas. Framtiden får utvisa på vilka marknader boken kommer ut.
Men ett vet jag – dagarna på Ritorno och att skriva bok tillsammans med Desirée är det roligaste jag gör i mitt liv nu. Det vill jag ha mer av!