Vad kommer framtiden innebära? Det vet jag inte. Jag håller på definiera en ny iväg framåt, till följd av löpningen genom Iran. Jag gillade att den så enkla resan innehöll så mycket mer. Jag gillar komplexiteten, jag gillar att den hamnade på politisk nivå, jag gillar enormt mycket att den påverkar världen och verkligen sprids. Jag gillar att den var provokativ, på sitt enkla sätt – bara faktumet att jag var kvinna och sprang där jag sprang får folk att lyfta på ögonbrynen. Jag gillar att den fick internationell spridning, jag gillar att den står för värden jag tycker är viktiga och jag älskar att sitta och skriva boken om den.
Allt detta ger en fingervisning mot framtiden – Äventyr med mening. Det är min grej. Jag gör äventyr som visar det positiva i världen som normalt inte syns i media och som påverkar relationerna mellan människor. En äventyrens Hans Rosling om jag ska braska i, en som visar världen som den verkligen är, bortom rädslor och fördomar. Jag vill göra äventyr som påverkar den dagliga debatten, som bidrar med en annan syn än den konventionella. De ska påverka samhällsklimatet. De ska visa skönheten som finns i världen, den gudomliga jord vi fått att leva på och även visa på förverkligandet av människans enorma kompetens.
Jag vill berätta berättelser – digitalt, skrivet, verbalt, teatralt. Jag vill framförallt skriva. Jag ska även ta mig en titt på fler digitala sätt att sprida mitt budskap för att se om det är något för mig och de jag vill nå. Kanske lära mig landskapsfotografering, jag vill ta bättre bilder. . Och, jag vill att äventyren ska vara fysiska. Jag mår bra av det, likväl som av upptäckterna, stillheten och att lära nytt.
Internationellt, digitalt, berättelser – där är några nya ledord.
Nu ska jag ut och leta upp någon sjuåring som kan lära mig att göra film!